.

Jo en sak till.

Det är ju officiellt att jag är något av en masochist. Gav mig ut på en springrunda tidigare, tanken var att njuta av vädret.
Vad gör jag? springer istället för att jogga, maxar dessutom sönder mig själv sista biten att jag näst in till kryper hem den sista biten.

Varför saknar jag mellanlägen när det kommer till träning?
Ja, det kan man ju undra.

Fick en snilleblixt. Kan vara så att jag saknar mina spikskor, friidrotten.

Jag vill känna mig lätt, explosiv och snabb. Jag vill känna mig tyngdlös, oövervinnerlig, en maskin, åtminstone i början. Sen vill jag att adrenalinet och blodet ska pumpa i takt med att mjölksyran gör sig påmind.
Svag och stark på en och samma gång.


Fan. Det är något, något som ligger och gnager. Men jag vet verkligen inte vad det är. Det stör mig.

Hoppas det är borta imorgon, trivs bättre i euforiskt tillstånd.

/ T